I går kväll åkte jag på febern och dunderförkylningen som Wilma fick i måndags.
Jag var ute o tog en promenad i går efter att ha jobbat 8-9 timmar. Normalt sett är ju det som en vanlig arbetsdag men till råga på allt sov jag ju ingenting natten till i går.
Var ute i nästan en timme o kände mig rätt stolt. Med mitt stillasittande arbete behövs det promenader.
Så på natten bröt febern loss ordenligt. Gång på gång vaknade jag o hade i tanke på att väcka Viktor o fråga om han kunde hämta Alvedon.
Alltså, knappt någon sömn den natten heller.

Wilma är fortfarande förkyld men ändå pigg som en mört. Hela förmiddagen önskade jag att någon kunde komma hem till oss som en räddande ängel, bara så att jag fick sova lite, lite.
Mormor kom hit vid två för att umgås med Wilma, fast då sov hon ju middag så det blev inte mycket till barnvakt. Hon hade dock med sig stora, nybakade kanelbullar som satt rätt fint i min tomma mage.

Nu är det alltså läggdags för mig!
Viktor är i väg o spelar innebandy, precis som varje onsdag.
Hoppas jag är i bättre form i morgon åtminstone....
Godnatt!