Ringde i dag till Mamma Mia i Göteborg och beställde tid för köns-ultraljud vilket inte kan
göras förrän i vecka 25.
Vi, Viktor o jag har pratat om det tidigare o nu har vi bestämt oss för att ta reda på könet.
Den 27 maj kl. 9.00 fick vi tid på Carlanderska men ändå känner jag mig tveksam. Vi har ändå över en månad på oss att fundera men måste man alltid stilla sin nyfikenhet i den grad det går?

Åh, det är så svårt att veta. Man vet att möjligheten finns därför så vill man ju också utnyttja den, ta tillfället i akt....
Men återigen, är det så viktigt?
Och varför ska det vara så svårt att få en själv att komma på svaret till ett beslut?!