En bra början
2008-02-11 | 11:37:58 |
Kategori: Vardagsbestyr |
0 kommentarer
I går förmiddags åkte Viktor till IKEA tillsammans med sina föräldrar. Dom tog dessutom med sig Wilma vilket innebar en massa slappar-tid för mig i min ensamhet!
Låg i sängen o vilade en stund men fick sedan ett ryck och tog i tu med söndagsstädningen, dammsög, moppade golv, dammade, tvättade. Kände mig så stolt!
Och i stället för att sitta hemma som gräsänka bestämde jag mig för att ta en cykeltur till mamma o pappa. På med löpartightsen, skorna o hjälmen! Cykeldäcken var i princip tomma = trampa på mer. Väl utanför Vattenpalatset kom jag o tänka på min käre vän Daniel. Nu ska han baneme få röra på sig!
En minut senare var han ute i sina löparkläder. Jag vill också tillägga att han är en "gammal" lovade friidrottare men började sakta jogga med. Jag gnällde att det gick för långsamt, detta var ju trots allt mitt första träningspass på ett halvår och ska man cykla så ska man CYYYKLA!
Han ökade tempot, jag med. Och den killen kan löpa kan jag lova. Jag trampade som en tok men hängde inte med. Det är inte för inte att han var landets snabbaste tonåring under sina tävlingsår, Jisses!
Väl hos mamma o pappa satt det gott med smörgåsar med gott pålägg. Jag var helt mör i kroppen men på hemvägen tog vi det en smula lugnare. Skönt o röra på sig i alla fall! Och lite stolt över mig själv blev jag också :)
Låg i sängen o vilade en stund men fick sedan ett ryck och tog i tu med söndagsstädningen, dammsög, moppade golv, dammade, tvättade. Kände mig så stolt!
Och i stället för att sitta hemma som gräsänka bestämde jag mig för att ta en cykeltur till mamma o pappa. På med löpartightsen, skorna o hjälmen! Cykeldäcken var i princip tomma = trampa på mer. Väl utanför Vattenpalatset kom jag o tänka på min käre vän Daniel. Nu ska han baneme få röra på sig!
En minut senare var han ute i sina löparkläder. Jag vill också tillägga att han är en "gammal" lovade friidrottare men började sakta jogga med. Jag gnällde att det gick för långsamt, detta var ju trots allt mitt första träningspass på ett halvår och ska man cykla så ska man CYYYKLA!
Han ökade tempot, jag med. Och den killen kan löpa kan jag lova. Jag trampade som en tok men hängde inte med. Det är inte för inte att han var landets snabbaste tonåring under sina tävlingsår, Jisses!
Väl hos mamma o pappa satt det gott med smörgåsar med gott pålägg. Jag var helt mör i kroppen men på hemvägen tog vi det en smula lugnare. Skönt o röra på sig i alla fall! Och lite stolt över mig själv blev jag också :)
.
Trackback
