En välbehövd långsemester

2008-01-03 | 20:03:04 | Kategori: Josse gillar | 0 kommentarer
Kom precis hemifrån våran vistelse i stugan i Branäs.
Det har snöat riktigt ordentligt vilket har resulterat i underbar skidåkning. Det blev dock ganska fort isigt i backarna men då slängde vi oss ut på en åktur med skotern i stället. Nyår var nog det roligaste nyårsfirandet på manna-minne. Jag känner mig som en helt ny människa, med massor av ny energi!
Moffe och Patrik kom som bestämt upp den 27/12, dom stannade två nätter i eget boende men då Patrik åkte hem flyttade Moffe in hos oss. På nyårsafton kom Sofiias Kalle upp utan hennes vetskap (har nog aldrig sett någon bli så förvånad och glad!) Vi var fullt hus med andra ord!

Branäsminnen i korthet:
- Wilma har stått på skidor för första gången. Dom små carvingskidorna är dom minsta jag någonsin skådat!
Hon var (inte helt oväntat) orädd i backen och sa "weeeiiii" när det gick fort. Det var dock lite meck och en del mutan innan vi fick på hennes nyinköpta skidhjälm...självklart med rosa googels (matcha mamma)

- Wilma har också fått åka en hel del skoter vilket enligt henne också var en "weeeiii"-upplevelse! Det blev mycket skoteråkning för oss alla eftersom vädret verkligen tillät det i år, det tackar vi för!

- Nyårsfesten på Restaurang Ladan, fem familjer med barn samlades. Tre-rätters middag, gott vin.
Mamma lyckades dock slänga för många tusenlappar på champagneflaskor, till pappas fasa då hon beräknade med en flaska per man. Efter middagen spelade en duo livemusik, vi var snabbt uppe på benen för att dansa.
Min käre far och en vän till familjen bjöd på en riktig show (med en hel del alkohol innanför västen). Pappa hjulade över golvet (trots sina 100 kg), vännen break-dansade, ja...det var längesen man skrattade så mycket!
Dessutom gick pappa upp på "scenen" med duon och sjöng hans egna favoriter som visserligen var dansbandslåtar. Han gjorde i alla fall succé!
När klockan närmade sig tre släpade vi oss själva hemåt, Viktor ramlade så barnvagnen med Wilma i sköts i väg. Ingen skada skedd i alla fall

- När jag tog med Wilma ut i backen då hon skulle åka skidor böjde jag mig för knappliftarna som vi gick under. Har en gång tidigare fått en sådan i huvudet vilket känns mindre skönt.
Wilma, som då hade hjälm på huvudet, tappade balansen och fick till en rejäl sving, mot mitt ansikte. Min hjälm hjälpte inte i detta fall och resulterade i en rejäl blåklocka som jag inte vet namnet på. Min ena ansiktshalva är uppsvullen och jag känner mig som Quasimodo.

Ska försöka lägga upp bilder från Branäs inom kort, måste dela med mig av alla underliga och underbara händelser!
Kort och gott så har denna tvåveckorssemester varit underbar.
Nästa gång packar vi väskorna i början av februari, längtar redan!
.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

/>


RSS 2.0