Tvåbarnsmorsa på stan

2008-10-27 | 20:59:41 | Kategori: Vardagsbestyr | 0 kommentarer

Och fredagen bjöd på raj-raj....
Milla kom hit med pizza och två flaskor vin vid åttatiden. Magen slog då volter av hunger för idiotiskt nog hade jag inte kommit på tanken å tagit något i mellanmålsväg...
Vi kikade på Idol, delade på pizzan med Mozarella o drack vårat vin. Viktor o grabbgänget höll till hemma hos Richard. Först vid halv elva kom svärmor direkt efter jobbet för att passa småttisarna. Jag överlämnade då en skrikande Elsa, som haft kolikliknade besvär i över en vecka. Tillsammans med Daniel tog vi taxi till Tranquilo där vi började kvällen. Mojiton som Daniel bjöd oss på slank ner lika fort som ett glas kallt vatten en sommardag. Likaså hallonsmothien (som jag kallar det), den är verkligen sjukt god! Ja, efter att ha druckit drinkar på Tranquilo kan jag konstatera att det kommer bli det enda stället i stan som jag kommer köpa drinkar på. Minnet efter den vidriga Vodka limen på Nivå var ju under all kritik och Tranquilo slår alla rekord med deras kunskaper som bartenders.

Viktor ringde runt ett-tiden så vi begav oss till Hard Rock, som jag heller inte hunnit besöka sedan deras öppnande. En mamma springer liksom inte på krogen i tid och otid. Stötte på gamla vänner o bekanta i dom flesta hörnen. Dansade ett par minuter till dunka-dunkan som strömmade ur högtalarna. Skitställe, skitfolk, skitmusik.
Milla drog sedan med mig till Push, det tredje stället som jag inte hunnit besöka. Även där blev jag mäkta besviken och dränkte sorgen i en flaska med cider. Efter den visiten på ynka tjugo minuter tog vi alla taxi hem. Den taxichauffören var dessutom en av dom sämsta jag åkt med. Gasa-bromsa-gasa-bromsa på E20... Farthållare? Va é det? Jag kör så gärna i åttio när det egentligen är 110 som gäller. Idioto!!

Sängen inbjöd till sömn vid halv fyra-fyra....

Och på lördagen, i bakfyllans anda bjöd svärföräldrarna oss på middag. Jag powernappade mest i deras soffa, tittandes på Djungelboken som för övrigt sattes på för Wilma skull egentligen. Trött var jag, bakis var jag. Och sömnen lyste självklart med sin frånvaro, en sjuveckors och en treåring förstår liksom inte begreppet "måste-sova".

.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

/>


RSS 2.0