Intervjun med Lerums tidning gick över förväntan bra.
Mamma sprang omkring i en väldig hast, hon vill inte höra, inte alls prata om det.
Det är verkligen olika hur man reagerar.

Journalisten tog oräkneliga bilder och jag visste inte vad jag skulle kolla på. Knappast in i kameran i alla fall. Hon bad oss sätta Gösta (den kvarvarande vovven) på trappen brevid det koppel som tillhörde Torsten. Kopplet sitter kvar där ännu. Vid varje promenad med Gösta så vänder han huvudet bakåt för att se om hans själsfrände Torsten hänger med. Men så är ju inte fallet längre.
Han är riktigt, riktigt ledsen Gösta. Vill inte gå promenader utan bara ligga på rygg o bli kliad på magen, äta ett hundben då och då och bara vara.

Sitter nu på jobbet o måste stuva undan det som jag inte hann med i fredags. Börjar dock bli färdig så maten väntar väl där hemma. Det står ju rätt stilla med köket men vi tände prova att lägga criss cross på grillen (ovanpå folie alltså!) och grilla revben. Mat är egentligen det sista jag tänker på. Jag känner ingen hunger.

Ska ägna kvällen åt lite sortering av tvätt och annat som blivit lidande dom senaste dagarna. Tänkte också ta mig en surfrunda efter lite köksmöbelinspiration :)