När man går här hemma och ugglar hela dagarna kan världen verkligen rasa på noll. Många gånger över petitesser egentligen. I dag kom Viktor hem tidigare då jag bestämt att åka till IKEA med syrran och Lina. Lina flyttar i början av juli och har med andra ord en himla massa att inhandla innan.
Så där satt jag, i ordninggjord och klar för att åka, så ringer syrran och säger att de är på väg till Danmark. Jahopp. Jag blev så fruktansvärt besviken att jag tappade all lust för att greja här hemma. Hade storplaner på att fixa i ordning förrådet (då med nyinköpta, smarta prylar från Ikea) och köpa nya garderobsdörrar. Musten gick bara ur mig. Hade Viktor inte haft sin träning inplanerat så hade jag kunnat sticka själv men det blir rätt tajt att hinna igenom IKEA på mindre än en timme... Nå väl, syrran och Lina kan i alla fall glömma min hjälp när det gäller flytt.