Det blev aldrig något blogginlägg i går. Jag var helt slut efter den fullspäckade dagen, dock av lugnare art. Först på morgonen, efter att svärmor hämtat Wilma, tog Elsa och jag bilen till storstaden för att hälsa på Moffe. Och för dom som följer bloggen någorlunda har Moffe en liten i sin mage, en liten som är beräknad till den 17 mars.
Köpte med två stycken banan/chokladmuffins på Lerums nyöppnade 7eleven. Stora, goda amerikanska muffins.

Bjöds på kaffe och tittade på Moffes inköpta prylar till bebisens ankomst. Elsa fick provåka vagnen från Urban Jungle, hon jollrade och tyckte den var mer än godkänd. Efter att vi mättat både våra och Elsas mage begav vi oss ut, mitt i smeten, för en promenad. Och jag kände mig som en häst som släpps på grönbete.
Gata upp och gata ner gick vi runt om i Linnéstaden och Haga. Kikade in på Faster Doris där dom sålde gudomligt söta saker till både Wilma och Elsa, bland annat plagg från Wilmas favoritmärke, Paul Frank men även No added Sugars grejer som är en av mina favoriter. Meeen, det rådande köpstoppet gäller ju fortfarande och jag måste erkänna att jag lämnade kortet hemma. Det kändes uppriktigt sagt naket att gå utanför dörren utan kort. Fast hade jag haft med mig det så vet jag att jag inte kunnat stoppa mig själv. Jag har ännu inte lärt mig att handskas med mina "måste-ha"-känslor.

Elsa och jag packade oss in i bilen så vi var hemma lagom till när Viktor kom hem från jobbet. Det var en snabbvisit innan det var dags att knalla vidare till tågstationen. Vi hade blivit bjudna på middag hos Viktors mor så tåget var ett givet färdsätt eftersom vi tänkt avnjuta några glas vin. Efter att vi ätit upp nästan tre kilo räkor och efterrätten bestående av vitchoklad pannacotta med färska bär kikade på vi Let´s dance.
Gjorde ett ivrigt försök med att hinna hem till utröstningen men missade den dessvärre. Fick i alla fall läst på nätet att Niclas åkte ut, något som förvånade mig till fullo. Varför är Elisabeth kvar? Hon dansar liksom på en helt annat division. Asch, tv-program med folkomröstningar slutar aldrig att förvåna.
Varför ens bli förvånad egentligen?!