Det handlar inte om shopping, läkemedel eller tobak... Det handlar om Wilma. Wilma som blir fyra år kommande tisdag. Vi har ett flertalet gånger försökt att få henne o göra sig av med sina nappar, utan framgång. För att hålla sig till sanningen är det mest våran lathet och rädsla för konflikter som spelat störst roll. Hon har varit så manisk med sina nappar "en i munnen, en att lukta på".

Nu kom hon i går och sa att hon vill att haren ska ta dom. Haren? tänkte jag först men kom snabbt på att en släkting till Wilma blev av med sina nappar då haren tog dem. Vi har också berättat historier om nappträdet, skicka napparna till tomten och ge dom till Pippi Långstrump.

Hon valde alltså haren.
När jag sedan förklarade att hon får samla ihop alla nappar o lägga i en plastpåse sa hon att hon hellre ville ha dom i en blommig påse. Och så fick det alltså bli, på Bokia köpte vi en presentpåse med blommor på. Vi samlade ihop ALLA nappar och Wilma var ivrig med att ställa påsen utanför dörren. Vi skrev också ett brev till "haren". Illa kvickt åkte jag i väg o köpte ett par prinsesskor (för utklädning) som jag vet att hon önskar sig. Skorna är alltså en present från haren och ligger nu utanför dörren o väntar på henne :)
Somna utan napp?
Inga direkt problem faktiskt!