Nä, inte riktigt ännu. Bara ett x antal timmar kvar.
Jag ser dock fram emot att få slänga mig i soffan och göra minsta möjliga.

Barcelonaresan gav mig förvisso ny kraft, men på grund av dessa omständigheter så försvinner krafterna oftast lika fort igen. Det känns som om jag behöver Red Bull dygnet runt...
Runt sju-tiden på kvällen börjar jag, likt ett barn, gnugga mig i ögonen och hade inte tackat nej till att gå och sova. Men att som vuxen ha rutiner med att lägga sig sju på kvällen känns sådär. Dessutom gör inte sömnen mig piggare, jag nöjer mig med 7-8 timmar.

---

Viktor var på morgonen ute och tittade på två jobb, varav det ena hos min kära barndomsvän Moffe. Dom ska äntligen flytta till kommunen igen! Jag åkte alltså med Viktor och fick då också nosa lite på nykomlingen Colin. Så liten, så liten... Och otroligt lik storasyster Leah! <3

Snart dags för lunch, det blir nog en pannpizza (om jag känner övriga på jobbet rätt).