Självklara rättigheter!
2011-08-04 | 20:07:00 |
Kategori: Från hjärtat |
0 kommentarer
Första veckan då vi befann oss på Mallorca stod det om pappa i Lerums tidning.
En journalist var hemma hos honom och fotograferade, antecknade och frågade. Mycket handlade om sjukdomen i sin helhet men ämnet var det uteblivna handikappstillståndet som han ansökt om.
Ja, han fick avslag.
Det var nästan så att jag började skratta när jag läste handläggarens (då vikarie) utlåtande. Pappas läkare (överläkare) Lennart Persson, hade noggrannt beskrivit pappas sjukdom, gångförmåga och diagnos. Trots det så väljer handläggaren att visa sitt maktmissbruk och avslå och därmed "tjata emot" en överläkare.
Det stod klart och tydligt att han har problem att gå och med den diagnosen kan det heller inte gå åt något annat håll - än det sämre.
Den första artikeln kom ut 2011-07-21 och här är länken till den:
http://www.lerumstidning.se/sokresultat_visa.asp?id=14704&sokstrang=jan%20ekfeldt&sidnamn=VISA%20SOKRESULTAT&offset=&soki=artiklar
Veckan därpå skrev en man ett jättebra svar på detta och, liksom vi, idiotförklarade den tillfälliga handläggaren. Det har också kommit in en del kommentarer under den första artikeln. Intressant.
Så under vistelsen på Mallorca ringde mamma och sa att kommunen slutligen beslutat att bevilja ett p-tillstånd. Detta efter att vi skickat in ytterligare läkarintyg och ansökningshandlingar.
Även detta skrev Lerums tidning i en mindre artikel, här är länken till den:
http://www.lerumstidning.se/nyhet_visa.asp?id=14748&sidnamn=NYHETER
Jag kan tänka mig, liksom för mig själv, att det föll en sten från pappas hjärta. Vem vill liksom inte kunna behålla friheten med bil? Kunna åka på det man planerat om det så väl handlar om att köpa en glass eller en ny tröja på Sellmans.
Jag anser det som självklara rättigheter!
Den vikarierande handläggaren var jag i kontakt med via telefon ett flertal gånger (försökte få till ett möte men hon vägrade trots att jag emellanåt "hängde" i kommunhuset). Otrevligare kvinna får man leta efter och det hände t.o.m att hon slängde på luren (!).
Jag är inte den som startar bråk men efter att hon blev allt för otrevlig tände jag på alla cylindrar också. Det var aldrig någon pajkastning som uppstod, absolut inte, men jag försökte med alla medel banka in i hennes ärta till hjärna, och ifrågasätta hur man kan frånta någon denna frihet som att kunna köra bil själv och utföra sina ärenden själv. Pappa vet, liksom vi andra, att inom snar framtid kommer han inte kunna ratta bilen själv, han kommer heller inte kunna utföra ärenden utan hjälp. Säg att det är två månader kvar tills dess, ska man inte unna honom det då?!
Att få beskedet om att man drabbats av en sjukdom som ALS är en sorg i sig. Inte nog med beskedet alltså, utan man ska få slå sig fram för självklara rättigheter!
En journalist var hemma hos honom och fotograferade, antecknade och frågade. Mycket handlade om sjukdomen i sin helhet men ämnet var det uteblivna handikappstillståndet som han ansökt om.
Ja, han fick avslag.
Det var nästan så att jag började skratta när jag läste handläggarens (då vikarie) utlåtande. Pappas läkare (överläkare) Lennart Persson, hade noggrannt beskrivit pappas sjukdom, gångförmåga och diagnos. Trots det så väljer handläggaren att visa sitt maktmissbruk och avslå och därmed "tjata emot" en överläkare.
Det stod klart och tydligt att han har problem att gå och med den diagnosen kan det heller inte gå åt något annat håll - än det sämre.
Den första artikeln kom ut 2011-07-21 och här är länken till den:
http://www.lerumstidning.se/sokresultat_visa.asp?id=14704&sokstrang=jan%20ekfeldt&sidnamn=VISA%20SOKRESULTAT&offset=&soki=artiklar
Veckan därpå skrev en man ett jättebra svar på detta och, liksom vi, idiotförklarade den tillfälliga handläggaren. Det har också kommit in en del kommentarer under den första artikeln. Intressant.
Så under vistelsen på Mallorca ringde mamma och sa att kommunen slutligen beslutat att bevilja ett p-tillstånd. Detta efter att vi skickat in ytterligare läkarintyg och ansökningshandlingar.
Även detta skrev Lerums tidning i en mindre artikel, här är länken till den:
http://www.lerumstidning.se/nyhet_visa.asp?id=14748&sidnamn=NYHETER
Jag kan tänka mig, liksom för mig själv, att det föll en sten från pappas hjärta. Vem vill liksom inte kunna behålla friheten med bil? Kunna åka på det man planerat om det så väl handlar om att köpa en glass eller en ny tröja på Sellmans.
Jag anser det som självklara rättigheter!
Den vikarierande handläggaren var jag i kontakt med via telefon ett flertal gånger (försökte få till ett möte men hon vägrade trots att jag emellanåt "hängde" i kommunhuset). Otrevligare kvinna får man leta efter och det hände t.o.m att hon slängde på luren (!).
Jag är inte den som startar bråk men efter att hon blev allt för otrevlig tände jag på alla cylindrar också. Det var aldrig någon pajkastning som uppstod, absolut inte, men jag försökte med alla medel banka in i hennes ärta till hjärna, och ifrågasätta hur man kan frånta någon denna frihet som att kunna köra bil själv och utföra sina ärenden själv. Pappa vet, liksom vi andra, att inom snar framtid kommer han inte kunna ratta bilen själv, han kommer heller inte kunna utföra ärenden utan hjälp. Säg att det är två månader kvar tills dess, ska man inte unna honom det då?!
Att få beskedet om att man drabbats av en sjukdom som ALS är en sorg i sig. Inte nog med beskedet alltså, utan man ska få slå sig fram för självklara rättigheter!
.
Trackback
