Återigen ligger jag här. I sängen. Alldeles kallsvettig. Jag hostar nästan lungorna ur mig.
Är trött på att vara sjuk. Fruktansvärt trött på skiten.

Vad är det för elände som kommer o går?

Förra veckan låg jag också sjuk, dock en kortare variant. Vill inte ligga hemma o tycka synd om mig själv. Vill sitta på jobbet o utföra mina vardagliga sysslor.

Känns som om året 2010 och nu i början av 2011 har varit sjukdomsmarathon för mig. Inte bara vanliga förkylningar utan även diverse läkarbesök, kortisonsprutor och allmänna krämpor.
Är det så det är att vara 28?!
Krämporna som gör en påmind om att man närmar sig 30...?!

Som dagens tröst tänkte jag beställa lite vårnytt från H&M. Wilma har omsorgsfullt kryssat i katalogen vad hon vill ha (begreppet "önskar sig" finns inte). Hon var rätt bestämt i morse och tyckte att jag minsann kunde köpa allt hon kryssat i.

Och världens bästa frisör har bokat in på mig helrenovering på tisdag. Då ska det klippas o färgas! Något att se fram emot mitt i detta elände... För nu får det vara nog!