Under ett paraply, två timmars huttrande.

Wilma hade fotbollsträning på morgonen, regnet öste ner men Viktor och jag stod troget och hejade på.

Ja, vad gör man inte för sina barn :-)

 

Nu medan Viktor och David bygger färdigt vårt förråd så slängde barnen och jag ihop en kladdkaka. Viktors beställning med ett citat likt ett barn "det var länge sedan jag fick kladdkaka".

Receptet sitter verkligen i ryggmärgen, något som vittnar på att vi ätit det ett x antal gånger tidigare!

 

 

Elsa såg mest fram emot att få slicka rent skålen. Och visparna. Och slickepotten! Wilma hade inte ro att vänta på någon kaka i ugnen utan stack ut och tog en cykeltur istället. Dom är så totalt olika mina prinsessor. Totalt olika!