Min underbara, vackra Wilma sprang Lilla Göteborgsvarvet.

Peppad till hundra och lyckligare än lyckligast när hon intog mål.

 

Undertecknad mamma var faktiskt rätt (läs: väldigt) stolt!

Jag sprang ändå "varvet" när jag var liten, minns det mest som en pina (lat som jag var).